maj 2012


eller… sitter och förbereder konferens och undrar i mitt stilla sinne varför jag inte gjort det liiiite tidigare än kvällen innan. jae, jae, men det är ju rätt mysigt att sitta här i tegelborgen en söndagkväll. jag väntar bara att vakten ska komma och kolla mitt id.

men jag måste nog smita upp till matpåjobbetautomaten och fylla på energidepåerna, jag börjar bli lite smågrinig. men jag har ju ingen att ta ut det på. inte en medarbetare i sikte.

ja, det är väl bara att kolla mellon, som alla andra.

jag måste erkänna att jag knappt har lyssnat på loreen, eller några andra bidrag heller för den delen. en kompis som jobbat i musikbranchen sa att det var ett bedrövligt musikeuropa. men, ja, det har jag tyckt länge.

med lite vin i kroppen och hopp om en GT om en stund så står jag ut. vad gör du?

 

jag är nästan aldrig rädd när jag åker tunnelbana men härom kvällen när jag åkte sent från jobbet så kändes det som en märklig kväll. när jag kom ner på perrongen såg jag på långt håll en stor man i andra änden av perrongen. jag såg honom direkt och kände obehag lika snabbt. det är märkligt att kroppen reagerar snabbare än tanken, men det är väl våra affekter som säger åt oss om vi ska backa eller kliva fram. som ett superkänsligt radarsystem. så med olusten i kroppen gick jag lite sakta fram, (jag skulle ju till den andra änden för att så snabbt som möjligt komma ner till bussarna när jag kommer till slussen, det är så trist att missa en buss för att man suttit i fel ände av tåget). han gick oxå framåt, ja åt mitt håll då. han tog sig i skrevet och stirrade på mig. att han tagt sikte på mig var nog inte så konstigt då det var tämligen folktomt, så det fanns inte så många att välja på. som en avledande manöver plockade jag upp mobiltelefonen så jag skulle se buissie (hmm, stavas det så) ut. han satte sig ner alldeles bredvid där jag stod och jag hade koll på honom i ögonvrån, då sa han hotfullt: -jag är snabbare än du. då började jag så sakta dra mig till rätt ände av perrongen (ja, därifrån han kom från början och där jag skulle vara för att inte missa en buss för att jag var fel). jag tror jag hade ögon i nacken för rädslan släppte när jag märkte att han inte följde efter mig. sen såg jag honom inget mera. men väl på tåget satt det en kille hög som ett hus några säten bort, han var glad och sökte ögonkontakt med alla han kunde. jag log lite och tyckte han var harmlös. ett par flyttade från hans 4-säte till mitt 4-säte, de kände väl sig obekväma. och helt plötsligt tar killen upp en rå fisk ur en påse, en stor laxöring såg det ut som, han klappade fisken och alla runt omkring honom log. jag och paret kunde inte hålla oss från att skratta högt. när jag sen gick av tunnelbanan såg jag genom fönstren att hela vagnen log.

jag skyndade mig ner till bussarna och missade den med 30 sekunder. jae, jae. så är tunnelbanelivet ibland.

 

kaffe och rostat bröd gör underverk för min dag, att solen sen skiner och att kaffet egentligen borde intagits på bron och att jag är uppe tidigt gör oxå sitt till. laleh i bandaren, presentationen för dageens möte färdigställd redan igår, rena kläder att tillgå, en påtår innan jag drar. ja. vad mer kan man önska av en torsdag i slutet på maj.

ja, det skulle väl vara lite ledigt då och plugguppgifterna inlämnade och tid för reflektion och hemsideutveckling i mitt lilla påsidanomföretag. men men, allt har sin tid och nu är det tid att njuta av de saker som ligger på pluskontot.

 

 

 

jag beskrev i mitt förra inlägg om en personlighetstyp som jag irriterar mig på, och såklart finns det fler personlighetstyper att betrakta.

detta inlägg gäller en personlighetstyp som är influerande, entusiastiska och smidiga. starka sidor kan övergå i svagheter om de är överdrivna (eller om du är känslig för dem) och

dessa drag kanske du retar dig på:

  • klämkäck
  • tillgjord
  • sarkastisk
  • oseriös
  • överkänslig
  • pladdrande

sätt att hantera:

  • använd gärna humor om det är lämpligt
  • bekräfta de personliga känslorna
  • var vänlig och tillmötesgående
  • visa entusiasm
  • visa att du verkligen lyssnar
  • fokusera på personliga och relationsmässiga vinster när ni pratar om behov

de egenskaper man kan reta sig på kan beskrivas även så här:

  • positiv
  • entusiastisk
  • skämtsam
  • lättsam
  • känslosam
  • social

de ställer ofta frågan VEM? för vem är detta bra, vem berörs av detta, ?

det dessa pesroner fruktar mest är social avvisning och att bli illa omtyckta.

***

som ni ser så är dessa egenskaper som man kan betrakta som negativa en styrka i ett annat ljus, jag väljer numera att se ”svagheter” som potentiella styrkor när de får komma till sin rätt.

 

vissa personer har en tendens att reta oss mer än andra. jag har fått höra att de som är mest lika dig själv är dem du retar dig på mest, jag vet inte om det är sant men det kanske ligger något i det?!

hur som helst kan jag ta upp några karaktärsdrag som jag retar mig på och hur man kan hantera personer med dessa drag. jag har prövat och det fungerar faktiskt  för mig.

dessa drag retar jag mig på:

  • taktlös
  • arrogant
  • manipulerande
  • självgod
  • kategorisk
  • auktoritärt

sätt att hantera:

  • kom till sak och håll dig till sak (småprat undanbedes)
  • var tydlig med krav och förväntningar
  • ställ specifika frågor
  • fokusera på sak inte person vid oenighet
  • om du vill övertala personen så gäller det att prata om resultat och effekter

detta gäller en personlighetstyp som är dominerande, drivna och målmedvetna och de egenskaper man kan reta sig på kan beskrivas även så här:

  • direkt
  • självsäker
  • övertygande
  • vet sitt värde
  • bestämd
  • initiativtagand

de ställer ofta frågan VAD? vad behöver göras?

det dessa personer fruktar mest är att tappa kontrollen och att bli kontrollerade.

***

som ni ser så är dessa egenskaper som jag betraktade som negativa en styrka i ett annat ljus, jag väljer numera att se ”svagheter” som potentiella styrkor när de får komma till sin rätt.

 de är överallt, jag kommer inte fram till det viktiga, de hindrar mig att se ytan på mitt skrivbord, hindar synfältet till den skärm som ska visa det jag behöver för stunden, skrynklas av tangentbordet och mina underarmar.

i ett desperat försöka att göra röran mindre köpte jag lappar i olika färger, det enda det har gett mig är en kavalkad av kaos då ingen, allra minst jag, vet om lapparnas färg har olika betydelse.

men det värsta är ändå att de är oläsbara, vem fan har skrivit på dem!

 

Nästa sida »